Vy från ett luftslott

Tjiho, godkända i söket appell! Poängen räckte till det idag på Söderåsens BK i Ljungbyhed. Alltid något!

Vi fick beröm för sökarbetet i skogen, och det värmde gott. (Som vanligt kunde jag inte låta bli att göra några små "dumsaker" på stigen som gav lite avdrag, ett dk bland annat *suck*, men det är ju då inte jaaaag som tränar Tyler... så det får jag väl ta...)

Med 8/8 med sig in från skogen i appellklass så skulle det väl gå vägen, kunde man ju tro. Men tyvärr så var inte budföring och plats i skogen som förra helgen på Malmö BK utan på appellplan. Och visst, så kan det ju vara, meeen:
Förutom bruksets appellklasser tävlade idag alla lydnadsklasserna, typ en miljon hundar, på Söderåsens BK. Och var tror ni vi fick köra budföring och lydnad, sök- och spårgruppen? Jotack, precis framför klubbstugan, där det var fullt av folk och hundar och liv och rörelse... Sicket spektakel det blev direkt i budföringen!

Min annars så glada tjuvstartare till hund i budföring gick plötsligt inte alls!!! Han är lite reserverad och gillar inte att ha så mycket liv så nära inpå sig när han ska lämna mig så som man gör i budföring. Av 16 hundar (!) fick endast 3 (!!) betyg öht på budföringen. Dom som inte som Tyler tvekade gjorde ju tvärtom, racade järnet mot folk och hundar där vid klubbstugan istället för till mottagaren, yippee! Det var många som bröt efter det momentet kan jag avslöja...

Men inte vi nä. För vi har så kul. Och vem vill missa chansen att åtminstone testa de andra momenten, lydnaden, med denna störning?

Det blev ju som det blev, ett seeegt läggande, ett framförgående som bara funkande på sträckan från klubbhuset och blev till tvekan på vägen mot det, men iaf applåder från publiken på dubbel-10:an på inkallningen. Det värmde gott med den applåden ska ni veta, ni som var där! =)

Och jag blev faktiskt jätteglad och förvånad över att få ropas fram som godkänd!

"Ja ja, men uppflyttad ska man vara om det ska vara riktigt bra", tänkte väl de som bröt och en och annan som läser här. Jag kan iofs förstå om det hänt många gånger, att man inte nöjer sig med att få godkänt ännu en gång till. Man vill ha uppflyttningen också, några pinnar till.

Men återigen, brukset är svårt. Alla moment ska klaffa på en och samma långa dag. Jag har känt igen några stycken som jag tävlade med förra året,  innan mitt benbrott, både denna och förra helgen. Det säger ju en del.

Vi kämpar på i samma båt. Och jag sitter här nu på mitt luftslott med min ringa tävlingsvana och gläds åt mitt lilla godkänt. Hunden hade väldigt kul och snarkar gott. När han vaknar ska vi dela en blodig biff och kanske också öppna ännu ett presentpaket tror jag minsann...

Kommentarer