Rullhunden
Tyler och jag hade toppenhelg i skogen. Vi är ju ute på sök varenda lördag nu överskådlig tid framöver. Det är så kul, och Tyler är så smart och duktig! Han kan så mycket jag inte visste. Alltså, jag har ju tränat honom i lydnad, i föremålssök, leta försvunnen matte/husse, markera och visa osv. Men allt det där har jag ju gjort i enskilda moment, var sak för sig.
Söket är som att koppla ihop länkar i en kedja eller lok och vagnar i ett tåg. Ett pussel av allt han kan, och alla små moment faller på plats till en vacker helhet.
Tyler vet precis vad han ska göra. Ut och leta, jasså, hämta in en rulle hos figgen, visst, ut och visa var det var, sure..! Och han är så glad! Precis som på Lure Coursingen piper och gnäller han tills han får gå på sin sökomgång.
Faktum är att det nog är jag som har det svårast med att hänga med i allt som ska göras rätt som förare...*haha*... För det är ju också en konst att hålla reda på allt, ta hand om rullen, koppla för påviset, att man är knäpptyst när man går in igen med figgen med mera med mera...
Men det är så skönt att få vara med i en grupp med erfaret sökfolk som peppar och instruerar så klokt.
Ja, vi kör alltså på rulle. Det finns väl inte en ridgeback som skulle gå att göra till skallhund... Dom är ju tysta som möss om dom inte känner sig manade att göra ett lejonvrål... =)
Två små sökomgångar gjorde Tyler i lördags, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. Sedan blev det lite föremålsuppletande i sökruta. Men där blev nog Tyler lite förvirrad... För det råkade ju vara just dom figgarna han letat upp innan som nu kom tillbaka efter att ha dumpat grejer i sökkorridoren. Tyler tittade på dom precis som om "jaha, vad ska jag göra nu då om ni är här..?". Så han vimsade lite de två första omgångarna där. Konstigt, föremålsuppletande är ju hans paradgrej hemma. Men där ser man...
Avslut sedan med budföring. Och detta tycker jag också är rätt märkligt: Vi har aldrig tränat det. Inget ens i närheten av det. Han har aldrig satt sig fot överhuvudtaget hos någon annan någonsin, inte ens husse... Men det har alltså funkat redan från första försöket att skicka honom "marsch". Då går han glatt och sätter sig fot hos en figge... Är han synsk? Eller styr jag honom med telepati månntro..? =)
Jag kan inte lovprisa söket nog. Detta är en grej som passar både gubben och mej. Han har kul när han gör sina moment, och jag tycker det är underbart kul att få vara med och träna i en grupp, se och lära av dom som kan sök, få vara figge själv, och så sitta där i vackra skogen och fika och gå igenom vad vi gör i gruppen och hur och varför och lösningar på olika problem.
Naturligtvis passade jag också på att gå en runda sedan när vi var klara och samla in några läckra smörsoppar... Vilken läcker lördagsmacka det blev då... =)
(Hoppas snart få till bilder på sötegubben i sin orangefärgade väst...)
Kommentarer