Mörkerbus
Jösses vad fort det går nu med mörkret! Klockan fem kom Stina med broderskapet Isak och hämtade upp oss för transport till Limhamnsfältet. Och sedan blev det raskt både skumrask och mörker innan vi var klara för hemfärd... Busbrorsorna blir så ivriga i bilen när vi närmar oss fältet. Iiiiyyyhhh, piper Isak. Eiiiiyyyhhh, fyller Tyler i... Och så springer dom runt och busar järnet när vi släpper ut dom. Tyler spelar avmätt storebror emellanåt, men Isak tar till värsta retsticke-knepen och får lätt igång honom. Och så blir det avbrott emellanåt när det kommer tjejer, förståss! Då måste Isak genast busa med dom en stund i stället för brorsan. Tyler lägger sig aldrig i Isaks charmstråt, så några sådana konkurrensgrejer blir det tack och lov aldrig. Dom kanske inte har samma tjejsmak...
Men när vi gick mot parkeringen till sist kom det värsta: där i mörkret kom plötsligt en man med en tik i löplina (i dubbel bemärkelse...): "Hon löper så det kan bli lite besvärligt", meddelade mannen Stina när hon fick ånga dit för att hämta tjejtjusar-Isak. Men hallå! Smart att vara just på hundfältet för lösa hundar då eller!?
Ja ja. Malmö är hundspreciellt. Nu blir här koppeltvång överallt inne i stan också. Om ni skrollar ner på
Sydsvenskans webbetta så är det faktiskt Tyler i koppel som får illustrera denna nyhet. Bilden publicerades ursprungligen i tidningen vid juletid förra året. I sin helhet föreställer bilden hur Tyler blir flitigt uppvaktad av två glada pudeltöser iklädda varsin röd tomteluva... Hur sött som helst... =)
(Vad jag tycker om koppeltvånget? Tja, nej ingenting egentligen. Det är synd att folk har hundar och inte har pli på dom. I våra kvarter har vi en hund som slitit sig två gånger från sitt kopplade läge och attackerat sönder två hundar nu det senaste halvåret... Vad hjälpte kopplet när ägaren ändå inte har bättre styr på sin hund..?)
Nåja. Tyler ville jobba lite sedan när vi kom hem. Självmant gick han bort till hyllan där hans apportbock ligger. Visst är han crazy..? Varje dag vill han göra lite övningar med mig, liksom visa sig duktig eller något. Så vi tränade först lite med den. Nu håller han den stilla och fint allt längre stunder (fortfarande bara sekunder dock!). Sedan gjorde jag några gömmor också, så han fick leta och visa. Uppe på ett skåp bakom några böcker gömde jag ett paket med smågott i. Trodde det skulle ta en stund, men nej, metodiskt snokar han runt fågel, fisk, mittemellan, och så vips hittar han det gömda, puffar med nosen på stället och sätter sig framför.
Tack Stina för skjuts och promenix! Alltid lika kul att se dessa glada spjuvergossar ihop!
(Bilder från Tylers uppletande i Galleriet - albumet Tyler. Bilderna på brorsorna i mörkerbus blev tyvärr helkassa...)
Kommentarer