Lite blandat..

Så var ännu en vecka till ända...

Och huu så kallt vi hade i morse (-13grader),nu känns det att vi haft milt länge för man är då rakt inte van vid denna kyla.
F.M inleddes med shopping,Kalle (sonen) har fått sitt rum nyrustat och då måste ju tillbehören också vara nya.Så till Owe Jansson bar det av..Tyvärr hade dom dåligt med snygga gardiner just idag.Men nya var på väg hem.
Men nya krukor och blommor.Fönsterbelysning och överkast.Ny säng (dagbädd) och skrivbord köpte vi nytt i går.Så det blir ett jätte läckert rum han får.

Det har ju talats om att ha flera hundar i en av trådarna på forumet och jag har också svarat i samma tråd att jag bara har positiva erfarenheter av flera hundar i hop.Och det har jag verkligen,OM......det inte var för när tikarna löper!!

Tira löper som sagt och killarna är kär som klockade katter.Och man kan bli galen på dem för mindre.Och hennes svansande med för den delen..
Tur det är kallt ute så dom kan kyla ner sig mellan varven.

På em. kom veterinären för att vaccinera hästarna.Annika och Ängla följde med till stallet och för första gången fick Ängla se en häst, livs levande.
Av draget av dom andra gled hon glad i hågen med in i stallet och såg ut som att -Åhhh vilket trevligt ställe,men vad gör vi här...?
När plötsligt Faxi sätter ut huvudet över boxkanten.Fortfarande ser hon honom inte då han ju liksom är en bra bit över hennes huvud.Men så blåser han till och hon fryser liksom till is och sakta höjer hon blicken och får se honom som underifrån.Ni kan ju bara gissa reaktionen *asg*.
Hon flyger bokstavligen bakåt,men då dom andra är mer eller mindre världsvan med hästar så vågar hon sig sakta men säkert framåt och hennes första bekanskap med häst är gjord.Kanske kan hon så småningom följa med oss på ridturerna.Det vet jag att hon skulle älska,så mycket spring i benen som hon har.Så lilla Ängla fick sig en enklare variant av ett MH,då det i stallet är mycket som både låter och ser lite skrämmande ut.Lite mental träning och påfrestning är bara nyttigt *s*
Efter att veterinären gjort sitt med hästarna så tog Annika o jag hundarna på en promenad över åkrarna, och satans så kallt det blir.
Känns hur skönt som hellst att få komma in efter en sån tur,så en porterstek ställdes in i ugnen och ljusen tändes.Och ett glas vin hälldes upp.Det ni mina vänner det är löööördag det med hettande röda kinder...

Nåja nu vet jag att några utav er vill ha valprapport.Läget är som följer...
Dom små liven har under veckan ökat från ca 700gr till 1kg.Och nu börjar det hända saker och framför allt låter det.Dom är underbara dom små liven.Tikarna är ju alla borttingade ,men hanen finns kvar att tinga för aktivt intresserad.Dom ser alla väldigt bra ut och artar väl sig som valpar i största allmänhet.

Lägger in lite nya valpbilder i Aylas album,så kan ni se dem.

Jag vill också på detta sätt skicka all världens tröste kramar till min vän Kicki (Saga här på forumet).Då hon i veckan som kommer står inför det absolut värsta beslut vi hundägare kan stå för.Det är dags för hennes "kineser" att vandra vidare,utan matte och husse vid sin sida denna gång.
-Åhhh Kicki jag lider så med dig, å en gång för mycket länge sedan var det jag som fick dig att gå från "Flat" till "kineser" och det tror jag aldrig du ångrat.Jag vet att pojkarna och tjejen gett dig så mycket under dessa 13år som gått.Men ändå är det så svårt att skiljas från dem för alltid.
Sådana här gånger vill jag bara kunna trolla med knäna,men tyvärr är detta livets gång.
Men Kicki jag tänker på er.....

Ha det bra så länge

 

Kommentarer

 

Av: Kicki (Saga) - 2007-01-22 00:55:37
www.charmister.com

Varmt tack min vän!

Har fått så mycket värme och medkänsla från både vänner och mer eller mindre okända människor sedan jag skrivit om detta i min krönika på hemsidan, det har kommit mail, gästboksinlägg, PM på "kines-forumet" och telefonsamtal, helt otroligt! Jag är så rörd och det värmer så mycket trots denna outhärdliga smärta!

Ja Du, visst var det Du som fick upp mina ögon för rasen och det har jag aldrig ångrat! Strax före jul nu -06 var det hela 15 år sedan jag fick hem min första kines, Charmis som blev en ängel 051221. Nu är det dags för Maxi & Skalman som skulle ha fyllt 15 år nu i Februari och Enzo som skulle fyllt 13 i Maj att få vandra vidare. Lilla Tina bara nyss fyllda 9 år får vi se vad vet. ger för "dom". Tisdagen den 23/1-07 kommer att bli den svåraste dagen hittills i mitt liv!

Tack än en gång för Din empati och värme Erika!

Många kramar /Kicki & Charmistergänget